Beskrivning av kursen
Var du än läser detta är du troligtvis omgiven av prylar och material som tillverkats av människor från väldigt olika delar av världen. Du står därmed i kontakt med tusentals eller kanske miljontals människor genom vårt globala ekonomiska system. Men detta system står, åtminstone vid första anblick, i bjärt kontrast till hur vi organiserat vårt samhälle politiskt. Den politiska diskussionen tenderar att handla om rättvisa – exempelvis rättigheter och skyldigheter gentemot våra medmänniskor – inom ett begränsat territorium såsom Sverige. Vilket territorium man tillhör får förstås stor påverkan för ens möjlighet till att leva ett skyddat, välmående och blomstrande liv – denna möjlighet är troligtvis större i Sverige eller Irland jämfört med t.ex. Burundi eller Eritrea. Därför har filosofer under det senaste decenniet börjat gå bortom territoriegränsen för att diskutera frågor om rättvisa även på global nivå. För kanske finns det vissa rättviseplikter som vi i Sverige har gentemot de fattiga medmänniskorna i Burundi?
Denna kurs ger en översikt över den växande filosofiska diskussionen om global rättvisa. Vi kommer framför allt att fokusera på distributiva frågor, dvs. frågor om rättvis fördelning av moraliskt relevanta nyttigheter. Några exempel på sådana nyttigheter är pengar, lån, territorium och utsläppsrättigheter. Kursen syftar till att introducera studenten till såväl de viktigaste teoretiska frågorna inom global rättvisa, som några av de viktigaste praktiska omständigheterna inom vilka dessa uppstår. Några sådana omständigheter är t.ex. internationell handel, intellektuell egendom, migration, klimatförändringar, och statsskulder. Vid kursens slut förväntas studenten skriva en uppsats som kritiskt analyserar delar av kurslitteraturen.
Några provisoriska utdrag ur kursens innehåll (vilka kan justeras beroende på deltagarnas intressen):
- rättvisans räckvidd: dvs. i vilken utsträckning rättvisa skall förstås som nationell, internationell eller kosmopolitisk. Relevant läsning är t.ex. Rawls (1999), Pogge (2002).
- rättvisans (globala) natur: dvs. i vilken utsträckning rättvisa grundas i vår möjlighet att hjälpa andra, vårt ansvar för historiska skeenden, eller vår delaktighet i gemensamma sociala strukturer. Relevant läsning är t.ex. Caney (2005), Barry & Øverland (2016), Walton (2020), McLaughlin (2022).
- rättvisans valuta: dvs. vilka är de moraliskt relevanta nyttigheter som skall fördelas rättvist? Exempelvis pengar och välstånd, eller friheter och möjligheter? Kanske är det flera saker samtidigt? Relevant läsning är t.ex. Sen (1980), Cohen (1989).
- relevanta tillämpningar: vi använder ovanstående teoretiska utgångspunkter för att diskutera mer konkreta tillämpningar, som t.ex. huruvida rika länder bör öppna sina gränser; huruvida globala skatter är lämpliga; hur vi bör fördela inkomsterna från den internationell handeln; huruvida dagens medborgare bör betala för tidigare korrupta ledares felsteg; vem som äger jordens resurser; samt hur vi bör fördela kostnaderna för att bekämpa klimatförändringarna. Relevant läsning är t.ex. James (2014), Kern (2020), Deitsch & Rixen (2014), Blomfeld (2013), Oberman (2015).
Behörighet och urval
Förkunskapskrav
Grundläggande och särskild behörighet för utbildning på forskarnivå i enlighet med antagningsordningen och den allmänna studieplanen för Praktisk filosofi.
Urval
Även doktorander från andra lärosäten är välkomna att söka. Företräde ges till doktorander som är antagna vid humanistisk eller samhällsvetenskaplig fakultet.
I de fall kursen har fler sökande än platser tillämpas följande prioriteringsordning:
1. Doktorander antagna vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
2. Doktorander vid annan fakultet, Göteborgs universitet
3. Doktorander antagna vid andra lärosäten
Kursplan
FP30080
Institution
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Ämne
Humaniora
Typ av kurs
Områdeskurs
Sökord
Finansiell etik, praktisk filosofi