Beskrivning av kursen
Kursen undersöker de samtida villkor under vilka ytterhöger-offentligheter formas, mobiliseras och legitimeras, samt deras samhälleliga konsekvenser i form av nationalistiska och auktoritära attityder, och främlingsfientlig mobilisering och våld. Kursen analyserar den ”jordmån” som möjliggör högerextremt engagemang – de föränderliga digitala och sociopolitiska landskap som gör det möjligt för nya offentligheter, diskurser och affektiva gemenskaper att växa fram.
Genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt, med sociologi som huvudsaklig grund, får studenterna arbeta med centrala begrepp såsom motoffentligheter (counterpublics), onlineradikalisering, affektiv cirkulation, algoritmisk synlighet och hybrida medieekologier. Kursen behandlar hur digitala plattformar formar högerextrema narrativ och sociala dynamiker, samt hur dessa dynamiker översätts till konsekvenser offline – inklusive olika former av främlingsfientlig mobilisering och våld, såsom protestkampanjer, ”stokastisk terrorism”, ”svärmterrorism” och andra former av diffus, nätverksbaserad aggression.
Kursen behandlar även de bredare samhälleliga effekterna av ytterhöger-offentligheter och våld mot migranter: hur de påverkar det offentliga samtalet, institutionella reaktioner och det demokratiska samhällets motståndskraft. De sätt på vilka ytterhöger-offentligheter och mobilisering har utvecklats under de senaste decennierna skapar både möjligheter och utmaningar för vetenskaplig forskning. Exempelvis har den ökade förekomsten av digitala plattformar lett till större tillgång till vissa typer av data, samtidigt som spridningsmekanismer och våldseskalering blivit mer diffusa och svårfångade.
Utöver teoretiska perspektiv och forskningsresultat utgör studieupplägg och metodologiska överväganden en central del av kursen. Kursen kombinerar teoretisk fördjupning med metodreflektion och ger studenterna stöd i att utveckla empirisk forskning som kopplar digital etnografi, diskursanalys eller mixade metoder till aktuella frågor om radikalisering, offentlighet och våld.
Kursen är seminariebaserad och inkluderar föreläsningar, studentledda diskussioner, praktiska workshops, empiriska fallstudier samt uppgifter som uppmuntrar studenterna att tillämpa teorier och metoder inom sina egna forskningsområden.
Behörighet och urval
Förkunskapskrav
Behörig att söka kursen är personer som är antagna till forskarutbildning inom samhällsvetenskap eller humaniora vid Göteborgs universitet eller annat lärosäte.
Mycket goda kunskaper i engelska, både i tal och skrift, är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig kursen.
Urval
Doktorander antagna vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet samt doktorander antagna vid REMESO på Linköpings universitet har prioritet i antagningsordningen till kursen. Andra doktorander kommer att bedömas och antas baserat på kursens relevans gentemot deras avhandlingsprojekt.
Utbildningssamarbete
Vetenskapsrådets forskarskola är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Linköpings universitet.
Övrig information
Doktorander som inte bor inom pendlingavstånd till Göteborgs universitet erbjuds kostnadsfritt boende under Campus-veckan 25-29 maj.
Länk till webbsida
https://www.gu.se/global-migration/vetenskapsradets-vr-forskarskola-i-migration-och-integration
Kursplan
SC30023
Institution
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Ämne
Samhällsvetenskap
Typ av kurs
Områdeskurs
Forskarskola
Graduate School in Migration and Integration
Sökord
Extreme right, Far right, Online publics, Political violence, Radicalization